En sån dag...
Jag ställde klockan ursprungligen på 7 men snoozade, tydligen så snoozade jag så länge att min väckarklocka bestämde sig för att nu borde väl hon ha gått upp. Så den slutade ringa, vilket resulterade i att jag 5 i 9 vaknade i panik. Utan att duscha, borsta tänderna eller gnugga ur sömnen från ögonen sprang jag till skolan och rusade in på teorilektionen. Förra teorilektionen så sov jag och denna gång kommer jag försent och har dessutom inte gjort läxan som var till varken förra gången eller den här gången, förlåt mig David!
Sen var det rep i kyrkan och det gick faktiskt riktigt bra. Jag kände mig så vuxen, jag pulsade ut till bilen och försökte skrapa bilen från det halvmetertjocka islagret som var på alla fönsterrutor, vilket var svårare och tog längre tid än vad jag hade beräknat. Jag träffade Hjördis och kören och körde igenom alla låtar, det är roligt att spela i en kyrka igen, det är bra för självförtroendet. När jag var klar så hade spåren jag hade gjort i snön när jag gick dit försvunnit.
Såå kallt.

Idag har varit ytterligare en "värdelös" dag, fast det borde jag ju inte kalla det. Jag håller på att bli av med den här jävla förkylningen, jag var hemma idag, kollat på en massa film. Jag kom iväg till skolan nu på kvällen och fick lite övande gjort, för imorgon är det ju genrep, det gick faktiskt mycket bättre än vad det har gjort hittills. Men jag blir anfådd och yr så snabbt.
Igår spelade jag, Hannah och Sivert ashalascha, drack glögg och åt pepparkakor. Mmm

Nu är jag jätteförkyld, jag var hemma igår från skolan och låg nere i tv-rummet och snörvlade. Jag vill inte vara sjuk!
Det är ju så mycket som jag har planerat att göra nu, som jag måste göra nu. Gaah och genrep inför första advent-konserten på torsdag och jag kan verkligen inte låtarna än, jag har inte ens börjat transponera det riktigt.
Jag har ju inte skrivit här på ett tag så jag måste uppdatera lite, jag har åkt ner till Ransäter på Kamrathelg. Det var riktigt roligt att träffa alla igen, men också lite sorgligt för då inser man hur mycket man saknar vissa, jag och Hannah färdades i över 20timmar t-o-r i min lilla plåtlåda. Som för övrigt ska besiktigas på jullovet så jag kanske bli billös sen, vilket jag INTE ser fram emot om det blir så.
Sen så är det full rulle i skolan, vi har konsert v.50 på monday jazznight, det var Jönsson Jazzers igår och det var riktigt riktigt bra, tyvärr var jag yr efter gångvägen till skolan i mitt febriga tillstånd. Nu på torsdag har jag genrep inför en konsert i Ås kyrka som jag fick ärva av Kim, själva konserten är på söndag tror jag det var.
Idag har jag kollat på Kill Bill, tagit ett bad och tagit en promenad (!) faktiskt ner till vattnet det var så vackert. Ikväll är det första studiolektionen, jag förstår inte hur jag ska orka, det är mellan 17 o 19. Men det får väl gå.
Jag måste försöka öva också annars förstår jag inte hur det ska gå på torsdag och söndag, helgen blir dessutom helt fullbokad. På fredag folkmusikensamble-konsert istan tror jag det var någonstans, på lördag E.S.T konsert (då jag antar att jag kommer vara chaufför) och på söndag konsert i kyrkan. puuuh

Sicket lov det blev. Jag tror aldrig att jag fikat så mycket under en sån kort tid. Med fikandet och storstadshetsen kom även storstadsilskan över tanter som läser böcker i gångarna på tunnelbana, irriterande fjortisgäng som snackar skit om en och halv centimeter ifrån en och främmande människor som pratar med en när man sitter på offentliga toaletter.
Men det var härligt ändå att vara tillbaka trots alla jobbiga storstadsmänniskor :)
Jag tog ju inte med mig min kära trumpet till Stockholm, det skulle bara ha orsakat problem, man kan inte sätta sig och öva i en kompis familjs vardagsrum. Detta resulterade i att jag led av hemsk övnings och spelningsabstinens första halvan av veckan, usch.