Batterinivå: låg

Jag har ingen energi, det finns ingen ork till någonting.
Jag tänkte att jag skulle ladda upp mig under lovet, men det känns bara som om jag urladdas mer och mer. Jag går omkring i en slags limbo mellan förkylning med alla dess symptomer och nån slags friskhet, det vore skönare att vara ordentlig sjuk ett litet tag och sen bli frisk istället för veckor efter veckor med detta.
Jag längtar faktiskt förvånandsvärt mycket till min lägenhet.

Gingy

I går så bakade jag och mamma ut vår egen gjorda pepparkaksdeg till små hjärtan, stjärnor, gubbar, gummor, äpplen(?), grisar, glassar(?), granar och jag gjorde en alldelles egen Gingy :)
fg
Vi har varit så duktiga här hemma, vi har gjort egna köttbullar, saffransmuffins, bakat bröd och gjort pepparkakor. Det är nog rekord.
I kväll ska vi "fira jul" med min fars sida av släkten, fast utan julmat, julklappar och två dagar innan julafton....
Nångång skulle jag vilja öva med Fumiko också innan julafton då jag ska spela på midnattsmässan i Leksands kyrka. Det ska bli intressant att se vad som går fel på O Helga Natt i år, den låten har en förbannelse över sig. Jag måste fixa noter också kom jag på.

Jag förstår mig inte på julen, kommer nog aldrig att göra.





Me perdí mi corazón

Jag hade den skummaste drömmen inatt.
Jag gick på nån skola i spanien och hette Sandra Nånting Spanskt, en bit in i drömmen så var det akut att jag behövde en hjärttransplantation. Så en tjej i min klass skulle göra det, vi gick in i köket och hon skar upp snabbt och satte i det nya hjärtat, jag var medvetande hela tiden men verkade inte ha så speciellt ont.
Dessutom så var jag fortfarande medveten den lilla tiden utan hjärta. Men sen när jag hade fått mitt nya hjärta (som det inte alls var nå problem att hitta) så tappade min kompis koncentrationen och gick därifrån utan att ha sytt ihop, så jag gick omkring i drömmen och skällde ut alla (på spanska) och letade efter hon som inte hade sytt ihop mig.
Under hela denna dröm så var jag medveten om att antingen har jag drömt den här drömmen förut som deja vú i en dröm, eller så hade min karaktär "Sandra" varit med om detta förut.
Det låter så skumt när man ska förklara sådana här drömmar, men jag kommer så väl ihåg känslan av längtan, saknan och ilska när jag gick omkring på skolan med ett snitt i bröstkorgen med ett blottat hjärta, som dessutom var nån annans!

Var vänlig och rätta min spanska om det är fel Ylva :)


Divine Intervention

hand


Jag har haft en märklig tur i vissa avseendenden den senaste tiden, jag besiktigade bilen för ett tag sen. Första "stroke of luck" den gick igenom besiktningen iof med några anmärkningar men ingen ombesikning!
Sen när betalningsdelen kom så tog jag troget fram mitt kort för att betala, men då sa besiktningsmannen att min besiktning var förbetald. Först trodde jag att det var mina föräldrar som hade överraskat mig, men de nekade.
Om det är datatrassel eller någon stackare som har betalat fel vet jag inte, men jag glad ändå :)

Sen i måndags så sov jag i godan ro utan att bekymra mig över lektioner, på eftermiddagen då jag kollade min mail ser jag att vår lärare Gunnar skickat ett mail om att han hade varit tvungen att ställa in lektionerna den dagen. Jag visste inte ens att vi hade! Tuhuuuhuur

...jag bar en trettio år lång sekund på ryggen...

Jag är i vanlig ordning lite dålig på att uppdatera. Men mycket saker har hänt...
Den fruktade v.48 kom och den var som förutspådd väldigt väldigt körig.
Det var mer än en dag som jag kom hem och skakade av utmattning, men gehörsspelet är över nu iaf!
Prisa gudarna!
Så mycket som jag har gått och var bajsnervös, i stil med grupp-improvisationslektionerna på gymnasiet.
Sen mitt i allt så ringde Evelina mig, så otroligt roligt. Hon är en sån vacker människa, det visade sig att deras ensemble var i värmland på turné.
Ritsch ratsch filli bom bom bom så är jag konsertarrangör. Puh, men det gick jättebra :) jag fick träffa Niclas från Birka som var med i hennes ensemble.

Sen märkte jag till min glädje att veckan efter var väldigt tom på lektioner så jag packade min väska och tog riktning mot Östersund. Tyvärr var det så lägligt att Hannahs mobil dog så jag kunde inte få tag på henne, sen var det lite samma med Otto, så det gick inte heller. Jag satt på bussen från Mora till Östersund utan att vara helt hundra på var jag skulle sova och så. Sivert den underbara, mötte upp mig i Östersund på den 3timmar långa väntan tills bussen ner till Birka avgick.
Jag sov hemma hos Sivert i Hannahs gamla rum en natt med en otroligt söt och lite galen katt dunkande mot fönstret.....
Men Birka var jättetrevlig med en massa film, nostalgi-pet, snö och 10 minusgrader.
Sen var det lite roligt jag var med på ett rep med Sivert, Elin och Johans nurvarande ensemble, jag lådsades vara expert och helt plötsligt kunde jag en massa saker och hörde en massa häftiga visioner. Sen vet jag inte om ensemble köpte det men jag kände mig myndig. Fan va kul det skulle vara att vara ensemblelärare.

Mm