Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart
En förhoppningsvis mindre filosofisk sammanfattning:
Det har varit den traditionella tjejkvällen hos Fumiko, lika trevlig som vanligt med en bra blandning av fniss, musik och vin.
Jag har åkt till Arvika med mina föräldrar och kollat på en sjukt sunkig lägenhet som jag som tur är inte ska bo i, träffat härliga Sofie i alldelles för få minuter. Jag har smygläst hennes blogg där hon hade dåligt självförtroende när det gällde jobbet, vilket jag verkligen inte förstår då jag nu som nästan varit kund hos henne sett det in action och tvivlar inte alls på hennes kompetens. Jag kände mig trygg i betjäningen, du är bäst Sofie.
Jag har varit på Loppisturné med min faster, det var en intressant upplevelse den halvan av mig som inte är tant blev tant där..... Jag (100% tant) shoppade loss och köpte jättebilligt garn sju nystan, två lampor, fem burkar, två tavlor, en grön trätupp, en väggklocka, en vas, en spegel och örhängen sen tror jag inte att det blev nå mer, priset för allt det var lite mer än en hundring. Vi loppade runt på fredagen och på lördagen, sen så var det loppis här i byn också i bystugan nån vecka innan då jag köpte 13 garnnystan á 1kr/styck. Hur billigt som helst.
Det märks att jag börjar bli rastlös, jag har under den senare delen av sommaren slipat, målat och tapetserat ett skåp, tygförsett ett bord, sytt en kjol, stickat fyra par strumor, nästan en hel leksandsmössa (jobbigt!), snart ett par vantar, plockat körsbär, plockat vinbär, kokat saft , insett är äldre människor är helt lost på hamburgerställen och pizzerior,och packat ner och upp och organiserat massa saker i flyttkartonger.
Jag ska nog lägga upp bilder på några fynd och alster snart, nu sitter jag med den bärbara ute i den solskensdränkta trädgården och det blåser sköna vindar här i Plintsberg. Det är verkligen en idyll med lite syrsor som låter i bakgrunden.
Det har varit den traditionella tjejkvällen hos Fumiko, lika trevlig som vanligt med en bra blandning av fniss, musik och vin.
Jag har åkt till Arvika med mina föräldrar och kollat på en sjukt sunkig lägenhet som jag som tur är inte ska bo i, träffat härliga Sofie i alldelles för få minuter. Jag har smygläst hennes blogg där hon hade dåligt självförtroende när det gällde jobbet, vilket jag verkligen inte förstår då jag nu som nästan varit kund hos henne sett det in action och tvivlar inte alls på hennes kompetens. Jag kände mig trygg i betjäningen, du är bäst Sofie.
Jag har varit på Loppisturné med min faster, det var en intressant upplevelse den halvan av mig som inte är tant blev tant där..... Jag (100% tant) shoppade loss och köpte jättebilligt garn sju nystan, två lampor, fem burkar, två tavlor, en grön trätupp, en väggklocka, en vas, en spegel och örhängen sen tror jag inte att det blev nå mer, priset för allt det var lite mer än en hundring. Vi loppade runt på fredagen och på lördagen, sen så var det loppis här i byn också i bystugan nån vecka innan då jag köpte 13 garnnystan á 1kr/styck. Hur billigt som helst.
Det märks att jag börjar bli rastlös, jag har under den senare delen av sommaren slipat, målat och tapetserat ett skåp, tygförsett ett bord, sytt en kjol, stickat fyra par strumor, nästan en hel leksandsmössa (jobbigt!), snart ett par vantar, plockat körsbär, plockat vinbär, kokat saft , insett är äldre människor är helt lost på hamburgerställen och pizzerior,och packat ner och upp och organiserat massa saker i flyttkartonger.
Jag ska nog lägga upp bilder på några fynd och alster snart, nu sitter jag med den bärbara ute i den solskensdränkta trädgården och det blåser sköna vindar här i Plintsberg. Det är verkligen en idyll med lite syrsor som låter i bakgrunden.
Sommar
Jadu nu har det hänt mycket sen sist...
En liten sammanfattning för att minnas situationen:
Det är härlig sommar och jag är återigen arbetslös och bor hemma....
Mitt år på Birka börjar mer och mer kännas som en avlägsen dröm med detaljer.
Tiden fungerar på ett konstigt sätt när man lever 3 månader isolerad med sina föräldrar och ibland nån annan, tiden sträcker sig oändlig men får alltid ett lika abrupt slut. 3 månader är över innan man hinner masa sig ur sängen.
Utanför fönstret finns det en lustig utopi som om möjligt känns overklig, solen skiner, regnet faller svalkande, naturens otroliga färgprakt sprider sig över himlen och siljan utanför mitt fönster varje kväll. Innan du hinner hämta andan är vårens blommor utbytta med sensommarens frukt.
"Den här sommaren kommer bli annorlunda, nu kommer jag uppskatta allt, nu kommer jag motionera, nu kommer jag städa, nu kommer jag öva 10 timmar varje dag, nu kommer jag klämma ur varenda droppe varje dag."
Varje mans vision, aldrig min verklighet :P
Jag får återvända med en mindre filosofisk sammanfattning.
En liten sammanfattning för att minnas situationen:
Det är härlig sommar och jag är återigen arbetslös och bor hemma....
Mitt år på Birka börjar mer och mer kännas som en avlägsen dröm med detaljer.
Tiden fungerar på ett konstigt sätt när man lever 3 månader isolerad med sina föräldrar och ibland nån annan, tiden sträcker sig oändlig men får alltid ett lika abrupt slut. 3 månader är över innan man hinner masa sig ur sängen.
Utanför fönstret finns det en lustig utopi som om möjligt känns overklig, solen skiner, regnet faller svalkande, naturens otroliga färgprakt sprider sig över himlen och siljan utanför mitt fönster varje kväll. Innan du hinner hämta andan är vårens blommor utbytta med sensommarens frukt.
"Den här sommaren kommer bli annorlunda, nu kommer jag uppskatta allt, nu kommer jag motionera, nu kommer jag städa, nu kommer jag öva 10 timmar varje dag, nu kommer jag klämma ur varenda droppe varje dag."
Varje mans vision, aldrig min verklighet :P
Jag får återvända med en mindre filosofisk sammanfattning.
