Det är ofta jag blir filosofisk och tyvärr måste jag erkänna att det går ut över er, kära bloggläsare.
Jag är lättfascinerad, blödig och pratglad.
Nånting som jag ofta och osammanhängande funderar på är hur välkoordinerad världen är. Det har hänt många gånger under den här sommaren som fåglar har kvittrat med i musiken jag har lyssnat på, helt i rätt tonart och tajta som ett snor. Det är sjukt hur snygga licks de små livet kan frambringa.

I förrgår på min kära dotteviksparkering så smällde jag igen min bildörr och märkte att i exakt samma stund var det en annan som också smällde igen sin dörr.
(Det får mig osökt att tänka på en scen ur Dancer in the dark, nu som har sett filmen kan nog ana vilken scen jag tänker på. Väldigt bra film förövrigt.)
Detta är bara några få exempel vad man kan uppleva i en värld som delas av organiska och mekaniska själar.
Det kanske är det rosa ljuset utanför som är ansvarig för mitt sinnestillstånd, det är det ingen som vet.