Idag har jag tagit det väldigt lugnt. Något som jag kände var både nödvändigt och förtjänat.
De lektionerna som jag ska ha på måndagar har inte kommit igång än så jag har hunnit med både att göra lite läxor, sticka och badat.
Jag har dessutom hamnat i ett väldigt konstigt mode.
Jag har aldrig tidigare velat bo i en låt, men nu är viljan stark.
Den går i konstant repeat och det gör det väldigt svårt att t.ex. skriva en svängig barnlåt eller att minnas att ett durkslag inte är en vattenflaska.
Man kanske ska gå och lägga sig och hoppas att man vaknar upp med en klarhet utan dess like...
Man kan ju alltid leva på hoppet om morgondagen.